A Social Innovation or a Product of Its Time? The Rehn-Meidner Model’s Relation to Contemporary Economics and the Stockholm School

A wage and economic policy programme for full employment, price stability, growth and equity was developed by two Swedish trade-union economists in the early post-war period. A restrictive macroeconomic policy, a wages policy of solidarity and an active labour market policy are the cornerstones of the Rehn-Meidner model. The model was influenced by Hans Singer’s analysis of the fallacies of incomes policy under full employment conditions. However it is difficult to find equivalences in contemporary economics to the model’s composition of means and goals, functional relationships or to its emphasis on the role of actual profits in wage formation.Rehn-Meidner model; Swedish model; Stockholm school of economics; labour market policy; wages policy of solidarity

Socialt kapital och karteller

This study discusses social capital and related concepts that can be useful when analysing cartels. Different types of definitions of social capital are discussed. It is concluded that organisations can generate social capital which results in increased ability to cooperate in efficient ways. Organised social capital can lead to confidence, facilitating cooperation when trust is not enough. The empirical case discussed in the paper is cartel formation in Swedish brewing industry. This study confirms many results indicated in different case studies: the importance of organisation, leadership, control apparatus, industry specific circumstances, and that cartel success often is preceded by failures. The brewing case is used in the theoretical discussion of social capital. The societal context of this study is the stricter cartel policy since the 1990s. A hypothetical construction of four phases for 1870-2009 is made, based on institutional environment and possibilities for cartels to cooperate efficiently.Social capital; Cartels; Swedish brewing industry; Cartel policy; Institutional environment

Vetenskaplig expertis och nordområdets naturresurser

The essay reflects on political pressures exerted by and on scientists and technologists acting as advisors on political and economic matters of the high north.It uses two case studies to do this. One consists in the group of scientists from several nations who engaged as advisors to their foreign offices in the process leading up tothe ratification of the Spitsbergen/Svalbard treaty in 1920. The focus is on the discourse regarding hunting, mining and nature protections on these islands. The second case is the way technologists and geological scientists were engaged in the industrialisation of the USSR. These contexts of course differ in scale and in many other ways but are similar in certain respects. The discussion is centred on the problems of technocracy which is commented based on the Frankfurt school's elaborations on the open society and differing interpretations of technological determinism. This is related further to contemporary contentions over the balance between scientific based environmental stewardship and technological management in northern raw material extraction

Forests certification, effect on companies and forest owner associations

Det svenska skogsbruket har under senaste åren blivit inriktat mot en breddad syn på hållbarhet genom en rad lagförändringar som ställer krav på skogsägare. Skogsägare kan genom skogscertifieringsorganisationerna FSC och PEFC certifiera sig och visa att markägaren ställer högre krav på sitt skogsbruk än vad lagen kräver. Studiens syfte är att undersöka hur stora skogliga aktörer motiverar lönsamheten i skogscertifiering. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer med respondenter från några av Sveriges största skogsaktörer genomförts. Intervjuerna har innefattat respondenternas syn på certifiering och vilka hinder och fördelar som uppstår genom att vara certifierad. Studien har också innefattat hur de stora aktörerna ser på framtiden för certifiering. Studiens resultat visar att skoglig certifiering har både för- och nackdelar. Skoglig certifiering kan hjälpa ett företag att stärka dess varumärke och anseende. Det hjälper även företagen att hållbart skötta skogarna, och ger ett kvitto på att skogen sköts på ett bra sätt. De hinder som nämndes var kopplade till certifieringens administrativa arbete som är tids- och resurskrävande. Det händer mycket inom skogssektorn, och det kommer krav från både EU och nationellt. Det har även nämnts att det finns en risk att våra svenska certifieringssystem kan komma att bli irrelevanta om högre krav från EU implementeras i Sverige.The Swedish Forest have recently become more oriented towards more sustainable forestry through a series of legal changes that puts demands on forest owners. With the forest certification organizations FSC and PEFC the forest owners can certify their forests to show that they have a higher standard regarding sustainability and the environment than the law requires. The purpose of the study is to investigate how large forestry actors justify the profitability of forest certification. To achieve the purpose of this study has been conducted through qualitative interviews with respondents from some of Sweden's largest forestry companies and organizations. The interviews included the respondent’s views on forest certification, what obstacles and advantages arise from being certified. The study has also included how major actors view the future of forest certification. The results of the study have shown that forest certification both has advantages and disadvantages. Forest certification can help a company strengthen its brand and reputation. It also helps the companies to have well-managed forests and a receipt that the forest is managed in a good way. The obstacles that were mentioned were linked to the administrative work of the certification, which is time- and resource-consuming. A lot is happening in the forest sector, and there are demands from both the EU and nationally. It has also been mentioned that there is a risk that our Swedish certification systems may become irrelevant if higher requirements from the EU are implemented in Sweden

Social sustainability in urban planning processes : a case study of Mary Andersson’s park, Malmö

Begreppet hållbar utveckling, tillika den sociala dimensionen av hållbarhet är komplexa begrepp utan entydig definition och som präglas av konflikt sett till intresse, mål och värde. Bortom debatten om innebörd är social hållbarhet idag ett centralt begrepp inom politiken och har en viktig funktion i diskussioner om mål och syften gällande planering och samhällsutveckling. Syftet med denna studie var att förstå hur olika aktörer arbetar med och förhåller sig till social hållbarhet i planeringen av offentliga rum genom litteraturstudier och en exempelstudie av planeringsprocessen av Mary Anderssons park i Sorgenfri, Malmö. Exempelstudien utgjordes av tre semi-strukturerade intervjuer och dokumentstudier. Utifrån litteraturstudien delades social hållbarhet upp i två huvudkategorier för en teoretisk förståelse av vad som kan ses som social hållbarhet i den fysiska planeringen; social rättvisa och social sammanhållning. Mary Anderssons park kan ses ett framgångsrikt projekt som på flera sätt relaterar till en socialt hållbar utveckling av offentliga rum. Lärdomar från projektet innefattade bland annat att omfattande dialog och planeringsprocesser kräver långsiktighet, resurser, drivande aktörer samt gränsöverskridande samarbete. Dialog och samskapande genererade och upprätthöll engagemang, något som bidrar till att platser kan ses som socialt hållbara över tid. Att ta vara på invånarnas idéer och platsens lokalhistoria genererade en lokal stolthet och förankrade platsen i området. Lärdomarna kan sammanfattas till en brist på övergripande direktiv som underlättar för den här typen av gränsöverskridande planeringsprocesser och att sociala vinster inte alltid är mätbara.The concept of sustainable development, as well as the social dimension of sustainability, are complex concepts without a clear definition and characterized by conflict in terms of interest, goals and value. Beyond the debate on meaning, social sustainability is today a central concept in politics and has an important function in discussions about goals and aims regarding planning and social development. The purpose of this study was to understand how different actors work with and relate to social sustainability in the planning of public spaces, through literature studies and an example study of the planning process of Mary Andersson’s park in Sorgenfri, Malmö. The example study consisted of three semi-structured interviews and document studies. Based on the literature study, social sustainability was divided into two main categories for a theoretical understanding of what can be seen as social sustainability in physical planning: social justice and sustainability of community. Mary Andersson’s park can be seen as a successful project that in several ways relates to social sustainable development of public spaces. Lessons from the project included, among other things, that extensive dialogue and planning processes require long-term perspectives, resources, driving actors and crossborder cooperation. Dialogue and co-creation generated and maintained involvement, something that contributes to that places can be seen as social sustainable over time. As well as taking advantage of the residents' ideas and the local history of the place generated a local pride and anchored the place in the area. The lessons can be summed up in a lack of comprehensive directives that facilitate this type of cross-border planning processes and that social gains are not always measurable

Eli Heckscher’s Ideological Migration Toward Market Liberalism

For most of his life economist and economic historian Eli Heckscher was the most firmly principled economic liberal Sweden had. He fought against state-socialist tendencies, Keynesian crisis policy, and economic planning. In his younger days, however, he was a social conservative who adopted an almost state-socialist stance. This article provides an account of Heckscher’s ideology and its development, drawing on previously untranslated policy-oriented discourse and focusing on Heckscher’s movement toward market liberalism. It details Heckscher’s liberal insights in political economy and his fears of a government with unprecedented resources, the creation of a “Frankenstein’s monster.

Regelverk – möjligheter och hinder att uppnå målen för ekologiskt lantbruk

Det ekologiska lantbruket i Sverige har vuxit stadigt under de senaste 20 åren, ungefär lika länge som kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) har funnits. KRAV har utvecklats med det ekologiska lantbruket men även varit en av aktörerna bakom framgången. Sedan starten för KRAV år 1985 har reglerna för ekologiskt lantbruk utvecklats och förfinats. Sverige har gått med i EU och konsumenternas kunskap om och intresse för ekologiska produkter har ökat markant. KRAV-märket är känt av över 90 procent av konsumenterna i Sverige. KRAVs verksamhetsidé är att främja en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. När KRAVs regelverk ska skärskådas, liksom i diskussionen om vad ekologiskt lantbruk står för, är det viktigt att skilja mellan mål och regler. Målen uttrycker principerna för ekologiskt lantbruk, medan regelverket handlar om hur dessa principer ska omsättas i verkligheten. KRAVs regler för ekologisk produktion är under ständig utveckling och revision. Ett regelverk är i högsta grad något dynamiskt och ska inte ses som något givet eller statiskt. Hur ett regelverkser ut vid en given tidpunkt är en spegling av det som är tekniskt möjligt att kontrollera, vad som accepteras av de inblandade och vad som krävs av samhället. Bakgrunden till denna studie är en pågående diskussion både inom den ekologiska branschen och inom forskningen om de glapp som finns mellan visioner och mål för det ekologiska lantbruket och de regler som formar dagens ekologiska produktion. Hur väl uppfyller produktion enligt KRAVs regler de övergripande mål man siktar mot? Arbetet har initierats och finansierats av Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet. Syftet med studien som presenteras i den här rapporten är att: - Ge en översikt över mål och regelverk för ekologiskt lantbruk. - Diskutera hur KRAV fungerar som organisation. - Diskutera regelverk och specifikt KRAVs regler som verktyg att uppnå målen för ekologiskt lantbruk. - Analysera målkonflikter och glapp mellan övergripande mål för ekologiskt lantbruk och KRAVs regelverk. Vi berör ett brett område som ingalunda behandlas fullständigt i rapporten. Detta arbete kan därför sägas vara en förstudie till djupare tvärvetenskapliga studier av KRAV som organisation och dess regelverk. Framtida frågeställningar kan vara hur regler för ekologiskt lantbruk bör vara beskaffade för att bäst främja uppfyllelse av målen för ekologiskt lantbruk och hur en kontrollorganisation bör verka och fungera för att uppnå detta. I studien ligger fokus på reglerna som berör primärproduktionen, växtodling och djurhållning. Dessa är de traditionella och äldsta verksamhetsområdena för KRAV och de basnäringar som det ekologiska lantbruket vilar på. Vi berör inte specifikt förädling och handel, men tar till viss del upp aspekter som rör hela livsmedelskedjan

Den Dahménska ansatsens tillkomst och dess ställning i den schumpeterianska tanketraditionen

I denna uppsats visas att Dahmén redan 1939 hade kommit fram till den grundläggande transformationsteoretiska syn han redovisade i sin licentiat avhandling av 1942. I en djuplodande analys av felinvesteringarnas roll i långsiktiga utvecklingsförlopp grundlade Dahmén 1939 för det utvecklingsblocksbegrepp som är licavhandlingens främsta konceptuella bidrag. Dahmén hade där genom sin fokusering på felinvesteringsproblematiken nått fram till den syn på den ekonomiska utvecklingen som kom till uttryck i hans 1941 kritik av Schumpeters Business Cycles av 1939. Med sin analys av interdependensen mellan utvecklingens positiva och negativa sida föregrep Dahmén innebörden av Schumpeters bevingade begrepp av 1942 ”creative destruction”, samtidigt som han därmed också gav detta begrepp den djupare kausalanalytiska förankring som var nödvändig för att det skulle kunna användas som verktyg i studiet av ekonomiska transformationsprocesser.Creative destruction; Malinvestment; Schumpeter; Innovation

Is Swedish Research in Economic History Internationally Integrated?

This paper presents empirical evidence of the international integration of Swedish economic historians. Contrary to the claims of a recent national evaluation of the discipline, the Swedish shares of international publications and conference presentations are robustly below available cross-country and cross-discipline benchmarks. Also considering levels of research inputs, the relative underperformance of the Swedish field is alarming. Four main explanations to this situation are forwarded: 1) Being among the largest economic history communities in the world, Sweden has become self-sufficient and almost independent of the international arena. 2) The dominating research language is Swedish. 3) The dominating publication format is monographs (in Swedish). 4) Swedish economic historians are reluctant to use modern economic theories and statistical analysis to complement the traditionally dominant qualitative research methods.Economic history; Historical economics; Methodology; Bibliometrics; Research Policy; Bibliography

Vägskäl

Det är viktigt att finna återhämtning i vardagen för att undvika mental trötthet, inte minst för de som utsätts för mycket stress eller lider av utmattning (Johansson 2020). Genom att ta hjälp av forskning inom miljöpsykologi är det möjligt att gestalta miljöer som erbjuder hög potential till mental återhämtning. Att vara ute i naturen och promenera, umgås med människor som uppskattas, ägna sig åt trädgårdsarbete eller annan fysisk aktivitet är några av de saker som kan få människan att finna återhämtning (Kaplan et al. 1998). Syftet med arbetet är att bidra med ökad förståelse för hur väl gestaltade parkmiljöer kan bidra till förbättrad mental hälsa och välmående både i staden och på landsbygden. Resta gård är en besöksgård utanför Uppsala som har utvecklats mycket under de senaste åren. Ökad aktivitet och fler antal besökare har lett till att behovet av en park inom gårdscentrum har tilltagit. Genom att skapa en restorativ miljö som tar hänsyn till den historiska strukturen är det möjligt att gestalta en park som är väl anpassad till platsen och som bidrar till mental återhämtning. Denna uppsats omfattar en litteraturstudie om miljöpsykologi, växtgestaltning och permakultur. Utöver det har även en platsanalys genomförts. Platsanalysen innefattar undersökningar kring Resta gårds historia, gåturer med boende, anställda och landskapsarkitekter samt en inventering och analys av platsen idag. Genom att ta avsats i principer inom miljöpsykologi kunde ett program för parkområdet tas fram. Principerna tillämpades för att säkerställa att alla aspekter uppfylldes för att kunna gestalta en restorativ miljö som erbjuder mental återhämtning. Hela processen har varit iterativ för att möjliggöra bästa resultat. Denna process har slutligen lett fram till ett gestaltningsförslag för Resta gårds parkområde. Resultatet av processen är en park som har goda förutsättningar att erbjuda mental återhämtning enligt den forskning som finns inom miljöpsykologi (Kaplan et al. 1998; Ulrich 1984; Grahn 2005; Sorte 2005). I parken finns fem olika rum som alla har unika syften och erbjuder olika aktiviteter. I köksträdgården är det möjligt att se hur maten vi äter växter fram ur jorden, följa kretsloppet och få förståelse för var maten kommer från. På den sociala ytan kan människor mötas och utöva olika aktiviteter. Örtträdgården signalerar lugn och erbjuder ätbar växtlighet med olika strukturer och karaktärer, vilket gör att människan kan uppleva naturen med alla sinnen. I arboretumet finns plats för utmanande lek vilket är viktigt för att kunna förebygga höga stressnivåer i kroppen (Fleshner 2005). Det sista rummet har elden i fokus. Platsen erbjuder olika typer av sittplatser; sittplatser i centrum nära elden, helt avskilda sittplatser samt platser där emellan. Det urval av sittplatser har skapats med förhoppningen om att alla ska hitta en plats som passar just för dem och deras sinnesstämning. I uppsatsens diskussion lyfts bland annat problematiken kring hur platsen är beroende av skötsel för att de rätta karaktärerna ska kunna bibehållas. Om skötseln blir eftersatt kommer parken att upplevas annorlunda och inte ge önskad effekt på människan.It is important to find recovery in everyday life to avoid mental fatigue, not least for those who are exposed to a lot of stress or mental exhaustion in their daily life (Johansson 2020). By using research in environmental psychology, it is possible to create environments that offer high potential for mental recovery. Being out in nature and walking, hanging out with people you like, engaging in gardening or other physical activities are some of the things that can make people find recovery (Kaplan et al. 1998). The purpose of this thesis is to create an increased understanding of how well-designed park environments can contribute to improved mental health and well-being both in the city and in the countryside. Resta gård is a visitor farm outside Uppsala that has progressed and developed a lot in recent years, mostly in terms of a higher activity in general, as well as an increased number of visitors. Such circumstances have led to an increased demand and need for a park within the courtyard center. By creating a restorative environment that takes into account the historical structure, it is possible to create a park that is well adapted to the site and most importantly, contributes to mental recovery. This thesis includes a literature study on environmental psychology, plant design and permaculture. In addition to this, a site study has also been carried out. The site study includes walks with residents, employees and landscape architects, as well as an inventory and analysis of the site today and finally, an investigation of the history of Resta gård. By taking ledge in the principles in environmental psychology, a program for the park area could be produced. The principles were applied in order to ensure that all aspects were fulfilled to reach a restorative environment and in practice, a park that offers mental recovery. The whole process has been iterative to enable the best results. This process has finally led to a design proposal for Resta gård's park area. The result of the process is a park that has good conditions to offer mental recovery. In the park there are five different rooms that all have unique purposes and offer different activities. In the kitchen garden, it is possible to see how the food we eat emerge from the soil, follow the cycle and visitors can gain an understanding of where the food comes from. On the social surface, people can meet and engage in various activities. The herb garden signals calm and offers edible vegetation with different structures and characters, which means that humans can experience nature with all their senses. The arboretum offers the possibility for visitors to carry out physical activity, which is important in order to prevent high stress levels in the body. The last room has the fire in focus. The place offers different types of seating; seating in the center near the fire, completely separate seats and seats in between. This selection of seats has been created with the hope that everyone will find a place that suits them and their current mood. In the discussion section, the problem of how the place is dependent on care is raised so that the right characters can be maintained. If the care is neglected, the park will be experienced differently and not give the desired effect on humans